Floder har alltid haft en stor betydelse för handlesutbyte i Polen. Under medeltiden transporterade man varor och landbruksprodukter från södra Polen, Lithauen och Ryssland till Gdansk för att exportera dem till Västeuropa. I Pommern fanns många städer som handlade med Gdansk och flodar spelade en viktig roll i deras trasportsystem. I början av 1800-talet funderade man på ett kanalsystem som skulle förbinda med varandra tiotals städer och byar i Pommern och i Preussen. Första projektet var färdigt 1825. Dess författare - J. Steenke-måste bara lösa ett stort problem: det fanns en skillnad på 100 meter på en sträcka av bara 10 km mellan den högsta och den lägsta punkten! I sitt projekt föreslog Steenke ett slussystem och lutande plan. Men projektet verkade så fantastiskt att man avstod från det för de nästa 20 åren. Först 1848 intresserade Steenke kungen för sitt projekt och fick hans tillåtelse - bara därför att han lyckades att övertyga kungen att kanalen blir ett kuriositet i hela världen. Första båtar kunde flyta på kanalen 1860 och 1876 var hela kanalen färdigbyggd. Man utnyttjade kanalen fram till 1944. Under andra världskriget blev kanalen bombad och förstörd, men återuppbyggdes 1947 på grund av sin stora betydelse för Polen. Hela anläggningen fungerar fortfarande mycket bra (trots att den redan är 140 år gammal) men idag har den nästan ingen betydelse inom transportsystemet i Polen. Det är bara en stor attraktion för tusentals turister som beundrar den som exempel på en fin, gammal teknik. Varför är kanalen så ovanlig att den förekommer i alla reseböcker? Det är en kanal där båtar flyter på vatten och går på jorden! Det finns en speciell mekanism som gör det möjligt. Nästan 95% av hela sträcka flyter båtarna på vatten, ca 5% går de på jorden. När en båt närmar sig en kulle, hamnar den på en liten vagn som ligger på ett järnspår under vatten. När båten redan ligger på vagnen, dras den upp på kullens topp med ett järnrep och kedjor. Samtidigt går en annan båt ner åt ett motsatt hål. När båten finns på kullen, börjar den rulla ner in i vatten igen. När den når vattnet, stannar vagnen under det och båten fortsätter att flyta på vatten. Kanalen är en intressant vattenled på grund av de fina landskapen och ovanliga tekniska lösningarna. Lutande plan och slussystemmet förekommer bara här i hela europeiska området. Kanalen består av tre sträckor och är 130 km. För att tillryggalägga hela avståndet behöver man 12 timmar. Första sträckan Elblag-Ostrody är längst - 81 km och är mest kända bland alla turister. Här behöver man bara 6 timmar. Passagerare som finns på båtar kan beundra fina landskap, den oförstörda naturen, rena flodar, fågelreservat, gröna skogar och små byar som ligger längs kanalen. På vägen till slutpunkten passerar man segelbåtar och kanoter. Tystnad, fågelkör, vilddjur - just det kan man uppleva under en vanlig båtresa. En båt går genom 6 sjöar, 2 slussar och 5 lutande plan. Ibland blir det lite tråkigt, men för naturälskare finns alltid något intressant att se.